Vad var det som hände egentligen?
Jag brukar lyssna på de fantastiska sommarpratarna i Sommar i P1 när jag är ute och promenerar på morgnarna. Att lyssna till andra människors upplevelser och erfarenheter, antingen i ett radioprogram som detta eller att ta del av skrivna memoarer, tycker jag är otroligt intressant och lärorikt. Häromdagen lyssnade jag till Björn Lindeblad. När han berättar om sitt liv som buddhistisk skogsmunk, talar han mycket om meditation som ett viktigt verktyg i livet och jag kan bara hålla med. Att utbilda mig till Kundaliniyoga- och Meditationslärare är bland det bättre jag har gjort. För mig blev det ett verktyg, eller ankare om man så vill, för livet.
Vi behöver nog alla stanna upp och reflektera då och då. Dagar som denna, den 3 augusti 2012, är en sådan dag för mig. Vad var det som hände egentligen?? Det är idag 21 år sedan Totte och jag gifte oss och vår äldste son lämnar samma dag tonåren bakom sig och fyller 20 år! Oj, så mycket kul vi har haft, men oj, vad fort det har gått! Att dessa händelser sedan inträffar i vårt HEM i Orlando känns inte riktigt verkligt. Overkligt, men bra! Eftersom jag fortfarande inte jobbar på ett sån't där "vanligt jobb", känns det för mig fortfarande som om vi vore här på semester bland sol och palmer och snart ska åka hem igen. Att vi inte längre har något hem att åka hem till, verkar inte riktigt avhjälpa den känslan. Tack M&M för all hjälp med slutdokumentationen av försäljningen!
Visst funderar jag ibland på om det var rätt beslut att lämna mitt jobb som jag tyckte var så roligt, men tänk å andra sidan om jag inte hade gjort det. Så mycket som vi som familj hade gått miste om på den här sidan Atlanten. Näe, jag ångrar mig inte. Det gäller verkligen att ta vara på stunden nu och njuta av den tacksamhet jag känner för livet och min underbara familj. Livet är skört och familjen är och förblir viktigast. Samtidigt som detta är en glädjens dag för oss som har årsdagar att fira, så går tankarna till Christian Sjöbergs familj vars liv söndertrasades igår efter beskedet om motorcykelolyckan i Finspång.
Stort och smått i livet. För en vecka sedan opererade Axel och Albin bort alla sina visdomständer. "Att ta alla på en gång blir billigare!", löd resonemanget när jag frågade om man inte skulle ta en sida i taget (som jag fick göra en gång i tiden). Tja, det är klart... man behöver inte betala för två sövningar och tar förstås mindre totaltid i anspråk av tandläkarens dyrbara tid. Det blev några tuffa dagar med flytande föda, men skönt att inte behöva få värken vid två tillfällen.
Inte ens grillade räkor och aprikoser var tillräckligt mjuk föda för de nyopererade,
men Totte och jag njöt av kombinationen. Smarrigt!
Att påstå att amerikaner, generellt sett, är ganska högljudda är nog ingen nyhet. Fotbollskillar utgör inget undantag, vill jag lova. Vårt hus fylldes till bredden med liv när dessa 6 fotbollsgrabbar badade hos oss i veckan. Det är ständiga "brottningsmatcher" så fort de träffas. På måndag börjar fotbollsträningen igen efter sommaruppehåll med "bara" konditions- och styrketräning på schemat. Dags att dra på hjälm och övrig utrustning igen och alla är så taggade för uppgiften! Konkurrensen är stenhård och på föräldramötet i måndags fick vi bl a veta att den som uteblir från träning 1-2 ggr åker ur laget. Det är ord och inga visor det.
Jake, Connor, Lewis, Johan, Albin, Colin
Igår hade jag en jättehärlig dag med Acke på ett av Orlando's Premium Outlets. Vi shoppade födelsedagspresenter och Starbucks-fikade hela dagen.
Acke med en härligt iskall Frappuccino.
Musse ligger och deppar bredvid, för han fick vara utan...
Passade också på att köpa en bröllopspresent till mig från Totte! Vi hade kommit överens om att inte köpa något till varandra..., men en väska i glada färger gick liksom inte att passera... Livet är till för att njutas! ;)
Ikväll återser vi Japan i Epcot för att äta en god middag och låta oss firas med ett hejdundrande fyrverkeri!
Kommentarer
Skicka en kommentar