St Kitts, Del 1
Semestrarna duggar tätt nu! Hela förra veckan spenderade vi på en pytteliten ö i Karibien - St Christopher, mer känt som St Kitts and Nevis. Se karta.
En mer avkopplande semester har vi nog aldrig haft. Så fantastiskt härligt! Eftersom "hurricane season" råder, så var det lågsäsong och vi undkom således invasionen av turister som väntar ön om cirka en månad. Det passade oss perfekt.
Med flyg via Miami kom vi fram till St Kitts på eftermiddagen lördagen den 21 september. Vi hade bokat in oss på Timothy Beach Resort, som vetter ut mot Karibiska havet. Så vackert! Väl framme på hotellet blev vi hänvisade ett rum på bottenvåningen. Det var ett bra rum, men utsikten var tämligen begränsad. Vi sneglade upp på de högre belägna rummen och frågade snällt om vi inte skulle kunna få flytta upp någon våning. Naturligtvis fick vi det! Inga problem. De hade gett oss bottenvåningen, för att de flesta som kommer brukar inte vilja gå i trappor... Vilken tur att vi frågade! Vi fick det högst belägna rummet och detta var utsikten från rum nummer 36. Här kom vi att trivas som fisken i Karibiska havet hela veckan!
Utsikten från vårt rum
Min snygge man
Längs strandkanten fanns inga fler hotell, men väl några restauranger och barer. Många av dem var stängda pga lågsäsong, men utbudet var absolut tillräckligt för oss. På 10 minuters promenadavstånd fanns en liten matbutik där vi handlade vår frukost-/lunchmat och snacks.
"Vår" strand S Frigate Bay.
Timothy Beach Resort ligger längst ner i bild, vid berget
Söndagen var, liksom hela veckan, lugn och skön. Solskyddsfaktor 60(!) på inför strandpromenaden. På kvällen var det live-band vid "vår" bar. "Kool Rhytm" spelade och vi dansade till deras sköna reggae-toner. I stort sett bara lokala förmågor på stället. Imponerades av alla fina rasta-frisyrer; traditionella rasta-flätor och andra riktiga konstverk. Kassab hade sparat sitt hår i 25 år och hade en enda tjock fläta som gick ner till vaderna. Clovis, vår bartender, hade dock valt en mer lättskött frisyr.
Clovis var en fena på att blanda goda drinkar
Dagen därpå åkte vi upp till Verchilds Mountain (norrut, inåt ön) för att åka zipline. När vi hade fått vår utrustning och skulle ge oss av uppåt berget, så kom ambulansen. Hahaha, det ingår väl i regin, tänkte vi, "miljöskadade" av Disneys alltid lika genomtänkta koncept av helhetsupplevelse... Nej, så var icke fallet. Den alldeles riktiga ambulanspersonalen hade fått larm om en skadad person uppe i zipline-området. Ingen förstod dock var det var frågan om, ingen visste om någon skadad person. Ambulansen gav sig alltså av igen och vi tog den fyrhjulsdrivna trucken och åkte uppåt berget. En bit upp hittade vi en dam liggandes mitt på vägen. Hon hade förmodligen brutit något och kunde inte röra sig ur fläcken. Hon hade gett sig av på vandring alldeles själv och trillat. Med sin mobiltelefon hade hon själv larmat ambulansen. Tur att vi kom, ambulansen hade inte kunnat ta sig upp i den terrängen. Grabbarna baxade in henne i vår bil och såg till att hon blev nerskjutsad dit ambulansen kunde ta sig.
Dags för första banan
Yiiihaa!
Totte redo för bana nr 2
Sen lunch och inhemsk öl smakade bra efter äventyret
Tisdagen ägnades åt strandhäng och snorkling. Simmade runt berget vid vårt hotell och det var som att simma i ett akvarium. Tiden försvann snabbt där vi låg och plaskade.
På onsdagen åkte vi på ö-rundtur med Jim. Vilken tur vi hade som fick tag på en sådan kunnig gammal man! Han måste vara öns bäste guide. Han körde oss till platser som vi önskade och som han tyckte var värda att se. Första stoppet blev vid Black Rocks. En plats som naturen själv har skapat av lava från en av öns, numera inaktiva, vulkaner. Otroliga vyer!
Fantastiska vyer vid Black Rocks
Vid högsäsong är det full kommers här vid Black Rocks.
När vi var där låg stället helt öde. Skönt!
Vyn inåt land när man har Black Rocks i ryggen.
Här är Totte och vår guide Jim.
Nästa anhalt var en spännande syn. Här möter Atlanten (till höger) och Karibiska havet (till vänster) varandra. Det var lugnt vatten den här dagen, men om man tittar noga på bilden så ser man att vågorna från de olika haven möter varandra.
Efter ytterligare några minuters bilfärd kom vi fram till Brimstone Hill Fortress. Ett mäktigt bygge, byggt av slavar under 1690-1790, sten för sten.
Kanoner, kanoner, kanoner... Många var det och i flera våningar på detta fort.
Högsta punkten. St Kitts flagga vajar i vinden.
Ja, här är man högt. Totte får fågel-känsla!
Ett ställe som vi hade passerat när vi åkte upp till Verchilds-berget var en liten oas där man gjorde batik. Här tyckte Jim att vi skulle stanna till och det gjorde vi. Kvinnorna som jobbade där berättade om tekniken och vi gick sedan igenom deras butik, som var fylld av olika klädesplagg, prydnader och prylar som var sydda i batiktyger.
Totte rättar till tygstycken som hänger på tork mellan batikbaden
Vår ö-rundtur avslutades i huvudstaden, som för övrigt är öns enda stad, Basseterre. Här lämnade Jim oss för "fri lek" ett par timmar och kom sedan och hämtade oss för tillbakafärd till hotellet.
Under timmarna i Basseterre blev det sen lunch med tillhörande favorit-öl. Av de inhemska sorterna Skol och Carib tog den senare hem första priset, enligt oss.
Vi gick även förbi Kenneth's Dive Center och bokade dykning till senare i veckan.
Kommentarer
Skicka en kommentar