Tack för allt, älskade Roxana
Det är midsommarafton imorgon. En av Sveriges riktiga firar-dagar. Mer så, än självaste Nationaldagen. Vi har väl aldrig riktigt firat den 6 juni. Jo, det är klart, min morfar fyllde år den dagen, så visst firade vi det när vi var tillsammans. Årets Nationaldag kommer vi dock alltid att minnas som väldigt annorlunda. Totte och jag hade kommit hem från vår Sverige-semester på kvällen innan och den här tisdagen skulle bara vara en vanlig arbetsdag.
Du kämpade så otroligt hårt, älskade Roxana. Du visade en livsglädje och livskraft utan like. Tack för att vi fick möjlighet att lära känna dig och din fina familj sedan ni flyttade till Orlando. Du var sjuk redan när ni kom hit, men ingen visste då hur allvarligt det var. Bara några dagar efter att vi hade firat din 50-årsdag kom det vidriga cancer-beskedet. Trots hemska cellgiftsbehandlingar och en massa jobbiga operationer, var du alltid så himla positiv. Tack för allt som du gav, Roxana. Kommer alltid att minnas dig.
Det är, som sagt, midsommar imorgon. Den blir annorlunda än förra årets. Du kommer inte att synas vid bordet, men vi kommer alla att känna din närvaro. Istället för "små grodorna" får du köra en salsa med änglarna! <3
Du kämpade så otroligt hårt, älskade Roxana. Du visade en livsglädje och livskraft utan like. Tack för att vi fick möjlighet att lära känna dig och din fina familj sedan ni flyttade till Orlando. Du var sjuk redan när ni kom hit, men ingen visste då hur allvarligt det var. Bara några dagar efter att vi hade firat din 50-årsdag kom det vidriga cancer-beskedet. Trots hemska cellgiftsbehandlingar och en massa jobbiga operationer, var du alltid så himla positiv. Tack för allt som du gav, Roxana. Kommer alltid att minnas dig.
Det är, som sagt, midsommar imorgon. Den blir annorlunda än förra årets. Du kommer inte att synas vid bordet, men vi kommer alla att känna din närvaro. Istället för "små grodorna" får du köra en salsa med änglarna! <3
Kommentarer
Skicka en kommentar